Foredrag, posters og CV

Oplysninger om foredrag, posters og CV

Foredrag

Ann Blückert
Väg varje ord på guldvåg, som Högsta domstolen. Om språknormer som förmedlas till juridikstudenter
Juridik handlar i hög grad om språk, och att vara juridikstudent innebär att genomgå en språklig inskolningsprocess. I mitt föredrag kommer jag att belysa vilka språkmönster och språknormer som studenterna kan möta under utbildningen. Utformningen av den språkliga träningen har betydelse för om studenterna ska tillägna sig ett juridiskt språk som är både korrekt, klart och begripligt.

Kort biografi
I sin doktorsavhandling har Ann Blückert undersökt den språkliga inskolningen hos juridikstudenter vid Uppsala universitet. Hon arbetar nu vid Domstolsverket med ett projekt om domskrivningsprocessen vid olika typer av domstolar och med begriplighetsanalys av domtext.
Tidigare har hon arbetat som språkvårdare vid Språkrådet och som lärare och studievägledare vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.

Avhandling: Juridiska – ett nytt språk? En studie av juridikstudenters språkliga inskolning. Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk. 2010

Ronald L. Craig
Faget "Legal Writing"s grensesprengende rolle i utvikling av skriveferdigheter på juridiske fakulteter i USA
Foredraget handler om innføringen og utviklingen av faget "Legal Writing" på nærmest alle juridiske fakulteter i USA i 1970 og 1980 årene. Det ble en stor satsing på juss i USA for å lære jus studenter å skrive bedre. Stikkordene for skriving er "conciseness", "preciseness", "simplicity", "elegance" og "clarity". Dette nye faget blir ofte undervist med 15 studenter til 1 lære gjennom et helt år. Studenten leverer mange juridiske oppgaver til lærer i form av en "legal memorandum". Oppgavene beskriver en juridisk problemstilling på samme måte som en advokat beskriver den for sin klient. Senere blir det oppgaver av typen prosesskrift som om studenten prosederer for en ankedomstol. Disse to hovedformene for oppgaver gir rikelig grunnlag for å lære studentene bedre skriveteknikker. Dette faget er alminnelig kjent blant studentene å være det vanskeligste fag på jus studiet.

Faget "Legal Writing" eksisterer fortsatt på nærmest alle juridiske fakulteter i USA. Storbritannia har ikke hatt samme utvikling.
 

Biografi
Ronald Craig er dr.juris og seniorrådgiver ved Likestillings- og diskrimineringsombudet. Han har juridisk utdannelse i USA og Norge. Han har tidligere undervist faget "Legal Writing" både på New York University School of Law og Northwestern University Law School (Chicago). Hans forskningsområder er diskriminerings- og likestillingsrett
 

Barbro Ehrenberg-Sundin
Hur domar bör skrivas – tre undersökningar ger besked
Domare bör i högre utsträckning skriva sina domar för parterna och andra icke-jurister . Det var en slutsats som Förtroendeutredningen ställde sig bakom i sitt betänkande Ökat förtroende för domstolarna – strategier och förslag (SOU 2008:106). Med utgångspunkt i de tre språkundersökningar som utredningen lät genomföra skrev jag ett klarspråkstest för domar, som ger exempel och kommentarer kring hur man kan lösa de problem som fanns i de undersökta domarna. I föredraget presenterar jag huvuddragen i klarspråkstestet och avrundar med några exempel från nyare domar, som visar att ett förändrings- och utvecklingsarbete nu satt igång på svenska domstolar.

Kort biografi
Barbro Ehrenberg-Sundin är tidigare språkexpert och ämnesråd i Statsrådsberedningen och Justitiedepartementet (1980-2007). Hon deltog i projektet Språkvårdsutredningen vid Statens institut för personalutveckling (1990-92) och tog därefter initiativ till Klarspråksgruppen, där hon var ledamot 1993-2006. Hon byggde även upp EU-språkvården i Regeringskansliet med start 2001.

Barbro har varit ledamot eller expert i ett flertal offentliga utredningar, bl.a. Skattelagskommittén (1991-1997), Kommittén för svenska språket (2000-2002) och Förtroendeutredningen (2007-2008). Sedan 2007 är hon ledamot i Nämnden för klarspråksfrågor vid Språkrådet.

Publikationer: Medförfattare till bl.a. Att skriva bättre i jobbet (Norstedts Juridik, 4 uppl. 2008), Kommittéhandboken (Ds 1992:99), Visst går det att förändra myndighetsspråket (Ds 1993:61), Myndigheternas föreskrifter (Ds 1998:43).

Sigurd Heuman
För vem skriver domstolen sina domar?
Den svenska regeringen tillkallade i juni 2007 en särskild utredare (Sigurd Heuman) för att kartlägga hur kommunikationen mellan domstolarna och medborgarna fungerar. Ett område som regeringen pekade ut som särskilt betydelsefullt var utformningen av domar och beslut. Mitt anförande kommer i huvudsak att röra följande frågor.
- Kort lägesbeskrivning av förhållandena före år 2007.
- Kort beskrivning (upplägg och resultat) av våra undersökningar av domars begriplighet. Konstaterade brister berörs översiktligt. Barbro Ehrenberg-Sundin redovisar närmare.
- Något om varför det fanns brister.
- Något om vad som utmärker bra kvalitet i domskrivning.
- Utredningens slutsatser och förslag. Vad hände med utredningens förslag?
- Hur ser det ut i dag hos domstolarna?

Kortfatted biografi
Sigurd Heuman är före detta lagman i Helsingborgs tingsrätt. Han arbetar i dag bl.a. som domare i Hovrätten och är ordförande i Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden.

Hjördís Hákonardóttir
Juridisk sprog og retfærdighed
Juridisk sprog har forændret sig gennem tiderne, både i Island og i de andre nordiske lande. Det er blevet brugt i magtens tjeneste, men det skulle bruges i folkets tjeneste. Hvis offentligheden og domstolerne bruger uklart sprog og almuen ikke forstår beskeden, så er det i det mindste ikke åbenlyst at man har udført retfærdighed. Sådanne ting kan indvirke retsbevidstheden til skade for samfundet.

Biografi
Hjördís Hákonardóttir, forhenværende højesteretsdommer, cand. jur. 1971, studerede retsvidenskab ved Oxford universitet, England, MA i filosofi fra Rutgers Universitet, USA, 1979.
Hun begyndte som dommerfuldmægtig i 1974 og har siden arbejdet for de dommende myndigheder. Sysselmand i Strandasysla 1980, byretsdommer i Reykjavik 1983, president for retten i Sydlandet 2004. Højesteretsdommer 2006. Har været president i Islands dommerforening.
Har publiceret artikler i islandske og udenlandske skrifter, især om retsfilosofiske fag, lovsprog og menneskerettigheder.

Ellen Katrine Hætta
Samisk språk i norsk rett.
Jeg vil snakke om samisk språk i norsk rett. Hvordan brukes språket i praksis og oppfyller man kravet til klart språk. Når samisk juridisk terminologi utvikles og brukes – er den da forståelig for allmennheten? Jeg vil også si noe om mine erfaringer opp mot kravet til enkeltindividers rettssikkerhet og krav til å forstå og bli forstått.

Biografi
Jeg har økonomisk administrativ utdanning og juridisk embetseksamen. Har jobbet de siste ti år i politiet og påtalemyndigheten. Jeg har god erfaring som aktor, da jeg har ført saker for tingrett, lagmannsrett og Høyesterett. Jeg har hatt embete som statsadvokat og er nå politimester i Østfinnmark politidistrikt.
 

Pia Jarvad og Birgitte Agerholm
Skattevæsnets tekster i før og efter en sprogrevision i 1975 og i dag. Er der sket noget i de 35 år?
Hvordan skrev skattemyndighederne i 70'erne - og hvordan skriver SKAT i dag? Vi skitserer udviklingen og fortæller om et sprogprojekt, der har vendt rundt på kommunikationen til borgere, virksomheder, rådgivere og medarbejdere.

Biografi
Birgitte Agerholm er jurist (cand.jur) af uddannelse og ansat i Skatteministeriet i Danmark. I ca. 25 år har hun arbejdet med skatteret dels i Aarhus Kommune dels i Skatteministeriet. De seneste 3-4 år har hun udelukkende arbejdet med formidling af information om regler, love og sagsbehandling både overfor borgere og overfor medarbejdere. Det er sket gennem to projekter - projekt "Godt sprog i SKAT" og "Vejledningsprojektet", der omskriver alle juridiske vejledninger i Skatteministeriet. Birgitte har været meget involveret i selve implementeringen af ændringer og omskrivninger, dvs. hvordan "sælges" en ny sprogtone i en stor organisation.

Pia Jarvad er seniorforsker hos Dansk sprognævn.

Anne Kjærgaard
Sådan skriver vi i Danmarks Domstole - måske!? - en effektanalyse af et sprogpolitisk projekt.
I oplægget vil jeg redegøre for en effektanalyse af et klarsprogsprojekt i Danmarks Domstole – med særligt henblik på Sø- og Handelsretten. Jeg vil først besvare spørgsmålet om hvilken effekt klarsprogsprojektet har haft for et udvalg af de domme der skrives i retten – kan man se forskelle på domme skrevet før og efter klarsprogsprojektet? For det andet vil jeg diskutere årsagerne til at klarsprogsprojektet tilsyneladende fik en ret begrænset effekt på de analyserede domme.

Kort biografi
Anne Kjærgaard arbejder som videnskabelig medarbejder ved Dansk Sprognævn og Institut for Nordiske Studier og Sprogvidenskab, Københavns Universitet. Hun er desuden ansat ved Nordisk Sprogkoordination. I december 2010 blev hun ph.d. fra Institut for Nordiske Studier og Sprogvidenskab, Københavns Universitet med afhandlingen Sådan skriver vi – eller gør vi? – En undersøgelse af de tekstlige effekter af to sprogpolitiske projekter i Danmarks Domstole og Københavns Kommune og af årsagerne til projekternes gennemslagskraft.

Ingalill Lindblom
Om lagspråk och flerspråkighet – om de svårigheter som olika juridiska system och de många olika språken i EU innebär för översättningsarbetet
Jag kommer att beskriva vår verksamhet utifrån mitt eget perspektiv som avdelningschef. Beskrivningen kommer att innehålla något om unionsdomstolens hantering av de för närvarande 23 unionsspråken, om de krav som ställs på juristlingvisterna och om de problem som vi möter i vårt arbete och hur vi försöker lösa dem. Framställningen speglar mina personliga slutsatser mot bakgrund av mina egna erfarenheter och är inte ett inlägg från unionsdomstolen.

Kort biografi
Jurist, avdelningschef för unionsdomstolens svenska översättningsenhet
Universitetsutbildning i språk respektive juridik, arbetslivserfarenhet från bland annat domstolsväsendet och regeringskansliet i Sverige samt - redan innan Sverige blev medlem i EU- från arbetet som chef för den svenska översättningsavdelningen vid unionsdomstolen.

Ann-Marie Malmsten
Juridiska och språkliga överväganden vid översättning av lagtext från finska till svenska.
Enligt anvisningarna för översättning av lagtexter från finska till svenska ska det svenska lagspråket i Finland i så hög grad som möjligt närmas till lagspråket i Sverige. Det här innebär att översättarna och granskarna borde ta hänsyn till de språkliga rekommendationer som gäller svenskan. Men lagtexternas juridiska natur och den tvåspråkiga verkligheten lägger ibland hinder i vägen för den språkliga utvecklingen. Vilka juridiska och lagtekniska argument kan då kullkasta de språkliga argumenten? Vem ska få sista ordet, juristerna eller språkvårdarna?

Kort biografi
Ann-Marie Malmsten är jurist och arbetar med laggranskning på svenska vid Justitieministeriet i Finland. Hon har tidigare arbetat vid Statsrådets translatorsbyrå, där lagtexterna översätts från finska till svenska. Ann-Marie är mångårig medlem av Statsrådets svenska språknämnd, som är ett samordnande organ som arbetar för ett klart och begripligt svenskt lag- och förvaltningsspråk i Finland. Hon var också huvudredaktör för 2010 års upplaga av handboken Svenskt lagspråk i Finland.

Aino Piehl, Matti Räsänen, Salli Kankaanpää
Språkets roll i lagberedningen. En fallstudie.
http://www.kotus.fi/index.phtml?l=en&s=4305 (Drafting a legislative text)

Vilka diskussioner för lagberedarna kring språket i författningstexter? Vilka ändringsförslag godkänner de och vilka förkastar de? I vilken fas av beredningen stabiliseras språket i författningstexterna? Forskningscentralen för de inhemska språken har sökt svar på dessa frågor i ett forsknings- och språkvårdsprojekt där justitieministeriet samtidigt fått hjälp med språket i bostadsaktiebolagslagen, en lag som är viktig för vanliga medborgare.

Kort biografi
Salli Kankaanpää
Fil.dr Salli Kankaanpää arbetar som specialforskare och avdelningsföreståndare vid Forskningscentralen för de inhemska språken. Hon har disputerat på en avhandling om språket i förvaltningens pressmeddelanden (Hallinnon lehdistötiedotteiden kieli 2006). Tillsammans med Aino Piehl har hon gett ut en handbok om att skriva bra texter i arbetet (Tekstintekijän käsikirja. Opas työssä kirjoittaville 2011).

Aino Piehl
Fil.mag. Aino Piehl arbetar sedan 1998 som specialforskare och EU-språkvårdare vid Forskningscentralen för de inhemska språken. Tidigare har hon arbetat som klarspråkskonsult vid Forskningscentralens utbildningsenhet. Hon har publicerat handböcker för språkbrukare och undersökningar om EU-finskan. Tillsammans med Salli Kankaanpää har hon gett ut en handbok för personer som skriver i arbetet (Tekstintekijän käsikirja. Opas työssä kirjoittaville 2011).

Matti Räsänen
Fil.dr Matti Räsänen arbetar som forskare och myndighetsspråkvårdare vid Forskningscentralen för de inhemska språken.

Inger Riis-Johannessen
Språket i regelverk - hva er god jus og hva er bare dårlig språk?
Innledningsvis skisseres hvorfor regelverk får dårlig kvalitet og det antydes hva som kan gjøres for å få bedre kvalitet. Det gis typiske eksempler på dårlig språk som ikke er en konsekvens av at "det må være slik for å bli juridisk korrekt". Foredraget viser også eksemler på hensiktsmessig og nødvendig fagspråk som oppleves som tungt tilgjengelig, men som likevel er vanskelig å unngå. Utfordringene i spenningsfeltet mellom de to typene eksempler omtales. Avslutningsvis sammenfattes oppfordringer til både filologer og jurister.

Biografi
2006 - 2011 Justis- og politidepartmentet, Lovavdelingen. Bistår departementer og underliggende etater med strukturelle og regeltekniske spørsmål. Hensikten er å bedre kvaliteten på forskriftsverket
1996 - 2006 Post- og teletilsynet, arbeidet mye med markedsregulering, men også teknisk regulering
1989 - 1996 Sivilombudsmannen
1988 - 1989 Dommerfullmektig
1986 - 1987 Justisdepartementet

Utdanning
Cand. jur.

Åsa Wengelin
Att läsa olika typer av texter – finns det lätta och svåra
Vad vet vi om läsprocessen som kognitiv process? Hur kan vi studera hur läsprocessen går till i olika typer av texter och vad kan det säga oss om texters svårighet i allmänhet och juridiska i synnerhet? I den här presentationen kommer jag visa hur man med hjälp ögonrörelsestudier kan undersöka läsprocessen och diskutera den i relation till svårighetsgraden i olika texter – juridiska såväl som andra.

Biografi
Åsa Wengelin är filosofie doktor i allmän språkvetenskap, forskare vid språk- och litteraturcentrum Lunds universitet och lektor i svenska vid Göteborgs universitet. Hennes forskning handlar huvudsakligen om läsande och skrivande som kognitiva processer. De senaste åren har hon intresserat sig speciellt för dynamiken mellan läsande och skrivande under textproduktion. Hon intresserar sig också för lättläst språk och språklig tillgänglighet och sitter bland annat med i det vetenskapliga rådet för Centrum för lättläst i Sverige.

Postersessjon
Vesa Heikkinen
Begripligt författningsspråk: Kan svåra forskningsfrågor bidra till lätta praktiska lösningar?
Postern presenterar utgångspunkterna för och målet med projektet Begripligt författningsspråk (http://www.kotus.fi/index.phtml?s=3938).

I Finland har forskningen kring författningsspråk hittills i huvudsak fokuserat på enskilda språkliga drag i författningar (ordförråd, meningsbyggnad, meningslängd osv.). Projektet Begripligt författningsspråk vill gå ett steg vidare och granska både enskilda språkdrag (bl.a. grammatiska metaforer) men också hela texter (bl.a. metatextualitet), relationer mellan texter (intertextualitet) och kontextuella faktorer som bidrar till att ge författningstexterna deras karakteristiska drag.

Projektet söker svar på bl.a. följande frågor om begriplighet i författningsspråk : Vem kan förstå författningstexter? För vem skrivs författningarna?
På postern presenterar jag några preliminära svar på dessa svåra frågor ur ett metaperspektiv och intertextuellt perspektiv. Lösningarna på problemen kan vara enkla – åtminstone i teorin.

Kort biografi
Fil. dr Vesa Heikkinen är docent i finska och arbetar som specialforskare vid Forskningscentralen för de inhemska språken. Han har bl.a. forskat i myndighetsspråk, politiskt språk och språklig medvetenhet.

Stina Malmberg
Vad är ålderdomligt i författningsspråket?
Ålderdomliga och stela ord och uttryck ska undvikas enligt riktlinjerna för det svenska författningsspråket. Men vad är ålderdomligt? Och vilka andra problem kan uppstå när dessa riktlinjer ska följas?

Kort biografi
Stina Malmberg, ämnesråd i Statsrådsberedningens granskningskansli. Har arbetat som språkexpert i Regeringskansliet sedan 1987. Fil. kand. i nusvenska och lingvistik, Stockholms universitet.

Aino Piehl
Finska eller engelska? Så väljer finska tjänstemän språk vid EU-förhandlingar.
Tycker finländska EU-tjänstemän att EU-rättsakterna är svåra eller lätta att förstå? På vilket sätt är tjänstemännen själva med om att utforma rättsakterna? Forskningscentralen för de inhemska språken gjorde 1998 och 2007 enkäter bland finländska EU-tjänstemän för att kartlägga deras uppfattningar, attityder och språkval när de representerade Finland i EU-arbetsgrupper. Postern visar resultatet av enkäterna.

Ragnhild Samuelsberg
"Lovspråket er som å lese dikt", sa en lovskriver i Klarspråkprosjektet.
Denne sesjonen handler om hvordan vi samarbeider med juristene i departementet for å skrive klarspråk. Dere kan få lære mer om følgende tema:
• Hvilke utfordringer møtte vi da vi startet arbeidet i fjor?
• Arbeidet med inspirasjonsheftet (Det skal være lett å gjøre rett), ga mersmak.
• Prosjektarbeiderne er engasjerte. Hva skapte dette engasjementet?
• Nye metoder i departementet. Hva er et språkverksted i BLD?
• Hva er forbindelsen mellom dikt og lovspråk?

Kort biografi
Har arbeidet med formidling i hele hennes trettiårige yrkesliv. Hun har vært:
• Skuespiller i Nordahl Grieg Teatret, journalist og reporter i NRK
• Informasjonsleder i Arbeidsdirektoratet, informasjonssjef i Nationaltheatret og kommunikasjonssjef i Barne-, likestillings- og inkluderingsdepartementet
Hun er nå fagdirektør med ansvar for blant annet Klarspråkprosjektet i BLD.